Tomt
Han sa: berätta för mig!
Plötsligt blev huvudet helt tomt. Det fanns inget där. Det var inte det att jag ville undanhålla, men allt som kändes och brände bara försvann, som i ett trollslag. Som om orden i sig raderade varje tanke jag någonsin tänkt.
Så jag tittade bara tyst på honom.
Och han skällde och skällde och skällde. Orden tog aldrig slut.
Under tiden slöt sig mitt medvetande.
Läs även andra bloggares åsikter om tomt, skal
Plötsligt blev huvudet helt tomt. Det fanns inget där. Det var inte det att jag ville undanhålla, men allt som kändes och brände bara försvann, som i ett trollslag. Som om orden i sig raderade varje tanke jag någonsin tänkt.
Så jag tittade bara tyst på honom.
Och han skällde och skällde och skällde. Orden tog aldrig slut.
Under tiden slöt sig mitt medvetande.
Läs även andra bloggares åsikter om tomt, skal
Kommentarer
Trackback
