Längtan efter det

Jag lyckas att charma och vara fantastisk och spirituell. Det är inte svårt, för det finns i mig. Jag är bra på det. Men skrapa inte på djupet, jag vet själv inte vad som finns där under ytan och humorn.

Men det är mörkt och äter allt som kommer i dess väg. Som ett svart hål. Jag önskar att den åt upp mig helt annars sig själv. I symbios har vi levt, men jag ser hålet mer som en parasit, som äter av mig och min omgivning. Önskan är att den förgås.